Tankar i lördagsnatten
Än en gång sitter jag här mitt i natten med datorn som mitt enda sällskap.. Börjar undra om jag ens är kapabel till att göra något vettigt? Visserligen tränar jag och pluggar men vad hände med den sociala biten?? Känner mig så ensam på något vis.. Vet inte riktigt varför men jag börjar misstänka att jag har blivit lite socialt handikappad.. Jag orkar inte riktigt ta mig för att göra något.. Den senaste tiden har jag avböjt både den ena och den andra festen.. Bara för att vara och hemma och göra vaddå??? Ha tråkigt??
Det här är inte okej..
Jag har iofs haft en massa allergi besvär och ögonbeskymmer som har gjort att jag inte riktigt velat umgås med människor som jag inte känner väldigt väldigt väl.. Men ibland kan jag tänka och undra vart den utåtriktade och sociala Sabina tog vägen? Jag har alltid haft den filosofin att bara för att man skaffar barn så betyder inte det att jag inte längre är samma person. Däremot har jag en ny del i mitt liv. Jag är inte bara Sabina längre utan även mamma till två flickor som betyder allt och lite till..
När jag tänker bakåt några år och minns hur jag var då så kan jag ändå känna mig lite klyven. Den ena sidan önskar att spontaniteten och äventyrslusten fanns kvar samtidigt som jag vet att jag på den tiden var en rätt orolig själ som inte kände sig hemma någonstans. Som inte klarade av att vara ensam..
Idag vet jag vem jag är och vad jag står för och vad jag vill ha ut av relationer till både män och kvinnor och dem ska finnas i mitt liv.. Å andra sidan är jag inte lika modig som jag var då..
Konstigt att man aldrig kan vara riktigt nöjd..
Samtidigt är jag stolt över mig själv.. Jag har tagit mig från botten i det djupaste hav och upp till ytan helt levande om än lite ärrad av olika händelser. Men idag är jag stark..
Ibland händer det att jag bryter ihop men aldrig framför mina barn utan i min ensamhet.
Ni få som vet dem delar i mitt liv som har vart mörka har även ni svårt att förstå men jag uppskattar er tid att lyssna dem dagar jag känner att jag behöver prata om allt.
Erika min underbara vän... Jag är så lycklig över att jag har dig.
Du anar inte vad du betyder för mig.. Du är min andra hälft som får mig att må bra.. Jag älskar dig så otroligt mycket. Och jag kommer ALLTID att finnas för dig.. Vad som än händer kommer du alltid ha en plats i mitt hjärta..
Sandra även du är en av mina närmsta vänner även om du kanske inte vet om det...
Du rak och ärlig och tvekar aldrig att säga sanningen. Du betyder oerhört mycket för mig.. Jag vet att vi har svårt att träffas pga olika saker men det spelar ingen roll.. Jag älskar dig ändå.
Tallie min underbara Tallie tänk om du bara visste hur stolt jag är över dig! Du är så modig och så omtänksam och jag älskar dig för det. Och du anar inte hur lycklig du gjorde mig när du sa att jag fick dig att må bra och att jag gav dig så mycket positiv energi. Tack mitt Hjärta..
Som ni märker mina få men underbara läsare så var detta ett litet djupare inlägg inatt.
Och att mitt liv inte är så glamouröst.. Men jag är tacksam för det ändå.. Mina barn får mig att känna mig som världens mest fabulous mum i hela världen..
So long..
Det här är inte okej..
Jag har iofs haft en massa allergi besvär och ögonbeskymmer som har gjort att jag inte riktigt velat umgås med människor som jag inte känner väldigt väldigt väl.. Men ibland kan jag tänka och undra vart den utåtriktade och sociala Sabina tog vägen? Jag har alltid haft den filosofin att bara för att man skaffar barn så betyder inte det att jag inte längre är samma person. Däremot har jag en ny del i mitt liv. Jag är inte bara Sabina längre utan även mamma till två flickor som betyder allt och lite till..
När jag tänker bakåt några år och minns hur jag var då så kan jag ändå känna mig lite klyven. Den ena sidan önskar att spontaniteten och äventyrslusten fanns kvar samtidigt som jag vet att jag på den tiden var en rätt orolig själ som inte kände sig hemma någonstans. Som inte klarade av att vara ensam..
Idag vet jag vem jag är och vad jag står för och vad jag vill ha ut av relationer till både män och kvinnor och dem ska finnas i mitt liv.. Å andra sidan är jag inte lika modig som jag var då..
Konstigt att man aldrig kan vara riktigt nöjd..
Samtidigt är jag stolt över mig själv.. Jag har tagit mig från botten i det djupaste hav och upp till ytan helt levande om än lite ärrad av olika händelser. Men idag är jag stark..
Ibland händer det att jag bryter ihop men aldrig framför mina barn utan i min ensamhet.
Ni få som vet dem delar i mitt liv som har vart mörka har även ni svårt att förstå men jag uppskattar er tid att lyssna dem dagar jag känner att jag behöver prata om allt.
Erika min underbara vän... Jag är så lycklig över att jag har dig.
Du anar inte vad du betyder för mig.. Du är min andra hälft som får mig att må bra.. Jag älskar dig så otroligt mycket. Och jag kommer ALLTID att finnas för dig.. Vad som än händer kommer du alltid ha en plats i mitt hjärta..
Sandra även du är en av mina närmsta vänner även om du kanske inte vet om det...
Du rak och ärlig och tvekar aldrig att säga sanningen. Du betyder oerhört mycket för mig.. Jag vet att vi har svårt att träffas pga olika saker men det spelar ingen roll.. Jag älskar dig ändå.
Tallie min underbara Tallie tänk om du bara visste hur stolt jag är över dig! Du är så modig och så omtänksam och jag älskar dig för det. Och du anar inte hur lycklig du gjorde mig när du sa att jag fick dig att må bra och att jag gav dig så mycket positiv energi. Tack mitt Hjärta..
Som ni märker mina få men underbara läsare så var detta ett litet djupare inlägg inatt.
Och att mitt liv inte är så glamouröst.. Men jag är tacksam för det ändå.. Mina barn får mig att känna mig som världens mest fabulous mum i hela världen..
So long..
Kommentarer
Trackback
